simpleco.blogg.se

Jag har precis fått barn.

Whoop, whoop! Precis vad jag ville ha! 😄

Hen är min skatt, mitt allt och hen gör mig livrädd!
För ser ni, min nya hobby, när jag inte städar eller pluggar eller gör något vettigt, är att fantisera om vilken sorts människa hen kommer bli och i vilken sorts värld hen kommer leva. På bra dagar bor hen i en riktigt cool framtida värld, där luften är krisp, maten är grön och världen är ljus (och alla har en robotkompis och kunskap är coolt). Människorna går omkring i ljusa overaller (det säger varje sci-fi, i framtiden bär vi overaller) i ljusa tyger, ler och hälsar på varandra och plockar morötter i förbifarten från en hängande liten trädgård. På sämre dagar (de är många och de blir fler) ser jag nästan ingen framtid alls för mitt barn. Jag ser sjukdomar älska samhället, självvållade av självförgiftning. Jag ser extrema väderskiftningar som förorsakar grödor och hem, höjda priser och lägre löner, ett samhälle som stressade sönder sig pga sina egna höga krav, som i sin olycka valde vad de trodde var en starkare person att laga livet åt dem, men som nu styr med hjälp av skräck och hatpropaganda. Jag ser på mitt lilla barn, just nu bara 2 månader gammal, och jag vill skydda hen från allt det dåliga, lika mycket som jag vill skydda hen från skarpa saker och höga höjder. Vad kan jag göra för att skydda mitt barn mot den framtiden? Jag kan göra allt. Det fina med situationen är att det inte finns något som jag inte kan påverka. Jag kan lära mitt barn goda vanor och uppmuntra hälsosamma val, jag kan rösta och protestera mot de som vill styra via hat, och varje dag, med varje affärsbesök och varje storstäd och varje sophämtning kan jag förbättra mitt barns framtid. Det är som de förklarar i "Tillbaka till framtiden", varje val man gör, även om det bara är så litet som att köpa en almanacka, kan förändra hela framtiden. Jag skapar Sams Utopia när jag inte köper plastsugrör eller plastfolie, när jag väljer bort giftiga rengöringsmedel och sorterar mina sopor. Men jag kan göra tvärtom också. För varje gång som jag inte orkade återvinna bleknar Sams Utopia. Varje gång vi hade fest och köpte engångsartiklar byttes Sams grönska ut mot torkad ödemark. För det hänger på mig, och bara mig. Mina val förändrar hans framtid, antingen ger jag honom ett vackert liv eller så tar jag det ifrån honom. Om alla tänker så har vi inget att oroa oss för.